Beslutsångest? Hela tiden förväntas vi välja – vad ska jag göra med det här mailet? Vilken sorts tandkräm? Vilket jobberbjudande ska jag ta? Ska jag gå ut med kompisarna eller stanna hemma? Ska jag våga starta företag eller inte?

Vi vill hela tiden fatta det perfekta beslutet. Och vi är rädda för att ta fel beslut och rädda för det okända. Ofta vet vi inte vad som är det bästa valet, det finns inget sätt att veta exakt vad som händer i olika scenarier, och då kan vi bli stressade. Så hur tar vi beslut när vi inte vet vad som är bäst?

Ibland bestämmer vi oss inte alls. Vi väljer den enkla vägen och flyttar beslutet till en aldrig infallande framtid. Det är kanske därför mina mailkonton ibland växer så att de hotar krascha hela datorn, det kanske är därför du inte tagit steget att byta jobb eller tandkrämssort.

Lugn, här kommer en enkel metod för att våga ta beslut som jag själv ska prova:

Sluta se besluten som slutgiltiga, se dem som experiment.

De här orden läste jag på kloka Leo Babutas blogg och tänker praktisera i mitt företag. Jag står nämligen inför ett val att antingen göra något som kan ge ekonomisk trygghet ett par år framöver, eller att låta bli och istället satsa mer av min energi på de delar av mitt företagande som jag verkligen brinner starkast för.

Jag bollade det här beslutet med min yogalärare Sky och insåg i samtalet att valet som verkar ekonomiskt smartast är baserat på rädsla.

”Well….”, sa han..”do you want to live in fear or do you want to live in love?”

Hm, when you put it that way…

Så nu ska jag bli en doktor Snuggles och göra experimentet att släppa taget och prova om beslutet att inte binda upp mig vid ännu ett avtal kommer att frigöra energi till det jag vill göra mest. Jag vet inte om det är det perfekta beslutet. Men det känns som ett spännande experiment.

Och kom ihåg – när man utför ett experiment finns det inget misslyckande, vilket resultatet än blir är det en lärdom för framtiden.

Vad står du inför beslut? Gör en doktor Snuggles, gör ett experiment.

Vad vet vi egentligen om hjärnan? Varje dag när du vaknar slängs du in i en osynlig eldstorm av elektrisk och kemisk aktivitet = hjärnans miljö. Utan hjärnan skulle du varken se, höra, kunna smaka, röra eller lukta. Vad du än upplever idag – morgonkaffet, kärleken du känner för din familj, en bra idé på jobbet, irritation på trafiken, allt det har blivit specialdesignat just för dig.

Hjärnan har kallats för ”the three-pound-universe” och även om det fortfarande är mycket vi inte vet så har det hänt väldigt mycket inom hjärnforskningen de senaste åren.

Den här gråa geléklumpen vi har i våra huvuden består av ungefär 100 miljarder nervceller som formar många trillioner kopplingar mellan varandra. Men det är inte antalet nervceller eller något magiskt i själva geléet som gör livet mer inspirerande, vitalt och framgångsrikt.

Det är det där ogripbara som kallas medvetandet, det som du upplever som ”jag”. Förhoppningsvis uppfattar de flesta av oss att vi inte viljelöst lyder våra hjärnor hela tiden, utan att vi har ett eget själv, en medvetenhet om att vi tänker och att vi har en hjärna. (Om inte föreslår jag att du ringer psykakuten nu på direkten).

Forskare pratar idag om den ”vanliga” hjärnan och ”superhjärnan” och då menar de att genom att relatera till våra hjärnor på ett hälsosamt och medvetet sätt kan vi alla bli superhjärnor. Eller rättare sagt så har vi alla superhjärnor redan, men de flesta av oss vet inte om hur vi ska dra nytta av den.

Hur gör man då för att få kontakt med superhjärnan? Vi kan börja med att bli medvetna om att vi är både vår hjärnas chef, uppfinnare, lärare, och användare, allt på en gång.

• Chefen: Du ger hjärnan order för dagen. Just nu har jag beordrat hjärnan att skriva en krönika.
• Uppfinnaren: Hela tiden skapar du nya kopplingar inne i hjärnan som inte existerade igår, speciellt när du tänker kreativt, som till exempel ”Undrar vad som händer om jag sjunger en sång på fikat idag?”
• Läraren: Du tränar din hjärna att lära sig nya saker. Igår lärde jag mig hur man lagar mat utan att ha veckohandlat, med en tvååring på armen, Sean Banan på hög volym och en sjuåring som vrålade om livets alla orättvisor, (som exempelvis att plocka undan efter sig)på golvet.
• Användaren: Som hjärnans användare är du ansvarig för att hålla hjärnan i god form. Meditation och avslappning är bra, speciellt för att kunna stå ut med ovan beskrivna situationer utan att få härdsmälta.

När du agerar chef, lärare eller uppfinnare så förändrar du hjärnan som ju är en levande organism varje gång du ger den nya instruktioner. Innan trodde man att när hjärnceller dör är hoppet ute. Nu vet man att nya hjärnceller skapas hela tiden. Man vet att hjärnan är väldigt anpassningsbar och att till och med gener kan förändras. Genom att tänka medvetet på de här rollerna kan vi välja att ge positiva order, vara kreativa och se till att utmana vår kunskapsnivå.

Det här kan ju bli lite överväldigande för somliga, man har väl liksom nog med livet ändå utan att behöva skaffa sig en superhjärna. Varför ska man inte nöja sig med den ”vanliga” hjärnan?  Trist nog verkar det vara så att om du lever vanemässigt och undviker förändring så åldras hjärnan fortare. För varje år blir vi mindre och mindre förändringsbenägna, minnet försämras och livet kan bli allmänt trist och tråkigt. Att koppla på superhjärnan leder däremot till bättre hälsa och mer nyfikenhet på livet.

Så om det nu är så att ditt medvetande och din hjärna skapar din värld, din upplevelse av livet och att vara levande, varför inte göra det bästa av det? Ta och börja undersöka den där eldstormen i huvudet och fråga dig hur du kan bli hjärnans bästa chef, uppfinnare, lärare och användare.

www.ulrikasandstrom.com
Publicerad i Varbergsposten i något kortare form.