Archives for category: Kroppen

För oss som redan praktiserar är det solklart att yoga får oss att må bra på olika sätt men jag tycker fortfarande det är intressant att låta hjärnan grotta ner sig lite i djupare förståelse för vad exakt är det som gör att yoga har så stor effekt på både fysisk, mental, känslomässig, social och existensiell hälsa.

Jag kan rekommendera boken Yoga as medicine för den som vill läsa mer om yogans hälsoeffekter.Längst ner i inlägget finns en lista från den boken på 40 (!) vetenskapligt beprövade effekter. Men nöjer du dig med 7 starka skäl så läs igenom den här listan som jag har lånat  från en artikel i Yogaworld:

1. Yoga och hjärtat
Högt blodtryck beror på att att blodkärlen drar ihop sig och hjärtsjukdomar orsakas av blockeringar i kranskärlen. Yoga har en lugnande effekt på kroppen och får blodkärlen att slappna av och minskar därmed blodtrycket, samtidigt som blodflödet till hjärtat ökar.

2. Yoga och kronisk värk i nacke och rygg
Stommen i yogapraktiken är ju positionerna, så det är inga konstigheter att en regelbunden praktik är bra för hållningen. Förutom att yogan gör dig rak i ryggen kan den även vara smärtlindrande. När man yogar spänner sig först musklerna, och sedan slappnar de av i samband med att du andas in och ut. När musklerna slappnar av börjar värken släppa.

3. Yoga och hjärnan
Yogapraktiken gör inte bara under för den fysiska kroppen, utan även för hjärnan. I en studie som nyligen publicerades i Journal of Neuroscience Nursing och utfördes på 133 äldre vuxna, uppvisade de som praktiserade yoga 30 minuter två gånger i veckan en bättre kognitiv funktion än de som inte yogade. I en annan studie, som gjordes vid University of Illinois at Urbana-Champaign i USA, fick man fram att 20 minuter hathayoga avsevärt förbättrade studiedeltagarnas snabbhet och noggrannhet under test på arbetsminne och inhibitorisk förmåga – två sätt att mäta den hjärnfunktion som förknippas med koncentrationsförmåga och hur man tar in, behåller och bearbetar ny information. Du kan läsa mer om studien här.

4. Yoga och diabetes
Genom att yoga ökar du matsmältningselden, som kallas agni. Det yogiska sättet att se på diabetes är att kroppen har problem med att smälta socker, och därför är blodsockret högt. Om man däremot kan förbättra sin matsmältning, kan man även förbättra sitt blodsocker och därmed både kontrollera och förebygga diabetes. I en studie som publicerats i Journal of Clinical and Diagnostic Research såg man att 30 män med typ 2-diabetes som praktiserade yoga i sex månader uppvisade en avsevärd minskning av sina blodsockernivåer.

5. Yoga och stress
Det är ingen hemlighet att många yogar för att koppla av och varva ner, och den där lugnande vågen som sveper över dig efter en yogaklass är inget du inbillar dig. En rapport som förra året presenterats vid Anxiety and Depression Association of America (ADAA) Conference såg ett samband mellan yoga och sänkta nivåer av stresshormonet kortisol, och särskilt hos kvinnor som låg i riskzonen för mentala sjukdomar. I studien, där 52 kvinnor deltog och gjorde bikramyoga 90 minuter två gånger i vecka, såg man att studiedeltagarna kände sig bättre, såg bättre ut och hade bättre kontroll över sin ångest.

6. Yoga och depression
I en studie, fann forskarna att tillståndet hos nyblivna mammor som drabbats av förlossningsdepression förbättrades avsevärt vad gäller ångest, depression och hälsorelaterad livskvalitet efter att ha yogat två gånger i veckan i åtta veckor, jämfört med kontrollgruppen som inte yogade alls. I en annan studie såg man en signifikant minskning av depressiva symptom hos bröstcancerpatienter som praktiserat yoga 60 minuter om dagen i 24 veckor i jämförelse med den icke-yogande kontrollgruppen.

7. Yoga och PMS
Den här tiden på månaden känns kanske savasana extra lockande, men andra positioner kan också lindra PMS-symptomen. I en studie följde man elva kvinnor som yogade under mensens första dag fram till ägglossning samt under ägglossningen och fann att dessa kände sig mer avslappnade och mentalt lugna direkt efter yogasessionen, jämfört med kontrollgruppen.

 

Vill du ha fler exempel, kolla in:

40 ways yoga heals från Yoga as medicine skriven av läkaren Timothy McCall.

 

www.ulrikasandstrom.com

drivkrafterteckning

Kluddar lite med barnen och passar på att repetera våra (människors) tre överlevnadssystem – trygghets-, hot-, och utforskarsystemet. Alla är viktiga för att överleva, men det är inte alltid vi har balans mellan de tre systemen.

Mycket jag jobbar med handlar om att hjälpa mig och förhoppningsvis andra att aktivt söka oss till det som ger oss vila, trygghet, närhet, avslappning och stillhet.

Mer tid i gröna bubblan helt enkelt.

Många lever mest i den röda och blå bubblan och det blir man till slut helt utmattad av. Jag kommer skriva mer om det här i ett senare inlägg.

Källa till modellen: Compassionfokuserad terapi av Andersson & Viotti 

www.ulrikasandstrom.com

 

kitten sleeps on the back like a log

Noll behov av mindfulnessövning, men du kanske har nytta av en, se videon längst ner i inlägget.

Hur mycket gillar du din kropp naken framför en helfigursspegel klockan 07:00 en måndag morgon?

Tur att man inte kan bli åtalad för psykologiskt överfall på sig själv. Lilla kroppen, lilla ansiktet, vad ni får stå ut med. Om psykologisk misshandel av sin egen kropp var straffbart skulle tyvärr de flesta av oss hamna i fängelse.

Varje dag gör majoriteten av oss skyldiga till en hel hög brottsrubriceringar:

  • Sabotage och Skadegörelse
    • kritiska tankar om kroppen försätter kroppen i ett stresstillstånd som kan vara nedbrytande.
  • Ofredande
    • kroppen är förföljd av en stalker (=du) som trycker ner den med sina nedlåtande, kritiska och elaka tankar.
  • Spridande av gift eller smitta
    • negativa föreställningar om dig själv är som gift för kroppen
  • Uppvigling och Förtal
    • i alla fall när vi försöker får med oss partner/kompisar/barn i vår självkritiska litania.
  • Våldsamt motstånd
    • t ex när vi trycker in lårdallret i tre storlekar för tajta jeans.

Visserligen kan man inför en domstol åberopa förmildrande omständigheter som utseendefixering i samhället, Photoshopfenomenet, att man är människa. Men det ser ändå rätt illa ut eller hur?

TUR att det finns andra sätt att möta sin kropp. Sätt som typ 90% av befolkningen inte har fått lära sig, vilket är en tragedi i sig.

INIFRÅN.

Att blunda och träna upp det där lilla området i hjärnan som sköter kroppskännedom och få KÄNNA sin kropp, utan att granska och bedöma, bara uppleva hur det känns att ha en kropp.

Det här är löjligt otillräckligt att skriva om eftersom det verkligen behöver upplevas. Så jag har spelat in en enkel kroppsscanning som du kan lyssna på om du vill avvika från brottets bana:

Photo 2013-08-05 17 44 55

Jag stiger ner i septemberhavet och andas långsamt ut när det svala vattnet fångar mina knäveck. Höjer blicken och ser ut över vattnet, drar in den saltiga doften och föreställer mig att jag ser sälar ligga och sola sig långt där ute på klipporna. På Bondholmen bräker ett får och inlandsvinden bär med sig klonkande ljud från hamnen.

När knävecken vant sig vid kylan fortsätter jag långsamt ut på djupare vatten. Kroppen huttrar till i höstluften och jag känner hur jag ofrivilligt spänner mig mot det kalla.

Så jag andas djupt igen, provar att le lite, släppa motståndet inombords. Provar tanken att det kanske kan bli skönt att bada. Att det ÄR skönt att stå här, halvnaket fri och med badrocken nära till hands när jag kliver upp.

Det här är min träning. Att släppa motstånd om och om och om igen. Just nu och hela tiden. Att bada i september hjälper mig att komma ihåg att andas och släppa inre motstånd till exempel när:

… barnen bråkar så att ånga börjar pysa ut ur mina öron.

… jag utmanar mig att stanna lite längre i en påfrestande yogaposition.

… väckarklockan ringer alldeles för tidigt och det känns omöjligt att krypa ur sängen.

… jag inser att kvällarna blir allt mörkare och kallare.

Tillfällena att öva är många, men när jag står i hallen på morgonen och försöker reda ut gympapåsar, fruktpackning och samtidigt skilja två barn som skriker åt varandra åt glömmer jag det ofta. För det verkar ju vara dem det är fel på. Verkar vara verkligheten som måste ändra sig för att passa mig. Kan de inte bara skärpa sig!? Måste klockan gå så fort på mornarna?!

Det är därför jag fortsätter bada lite längre än bekvämt i år. Motståndet inombords blir nämligen så väldigt tydligt när jag står här och undrar vad jag håller på med. Alla invändningar syns glasklart i huvudet. Vattnet är för kallt!! Du blir förkyld!! Och det blir också tydligt hur svårt jag gör det för mig själv att bara doppa mig för jösse namn.

Utan att tveka alltför länge tar jag det medvetna beslutet att sjunka ner helhjärtat och utan att spänna mig i havet. Swosh!

Jag dyker upp ovanför ytan med ett litet tjut av glädje (och fasa). Det är kallt, friskt, skönt, chockerande, levande! Min kropp som nyss skrek NEJ! ropar JA!

Så meningslöst det är att slösa tid på att kämpa emot verkligheten. Men jag försöker ha överseende med denna min mänskliga brist medan jag provar att låta saker vara som de är, i alla fall ibland. I alla fall när det är tydligt att jag inte kan påverka dem något nämnvärt (=90% av tiden). När det som är ändå kommer att fortsätta vara som det är, oberört av mitt inre motstånd.

Som vädret, trafiken och min man (!).

Som havstemperaturen just nu.  Jag skulle önska att vattnet var varmare men släpper den tanken och dyker under en gång till och njuter av den uppiggande verkligheten.

Men nu räcker det och jag vadar raskt upp till den väntande största badhandduken jag hittat i garderoben, njuter ohämmat åt den tjocka frottén mot huden och ler stolt över mig själv. Jag överlevde. Jag har vunnit en liten seger över mitt motstånd och byggt om min hjärna en aning på samma gång.

Det är därför jag badar i september i år.

www.ulrikasandstrom.com

tolle_stillness

I Japan skogsbadar stressade affärsmän som ett sätt att minska stress och få ny energi. Det kallas Shinrin-yoku och effekterna märks redan efter en kvart – puls och blodtryck lugnar sig, stresshormoner i blodet minskar, du blir piggare och får lättare att koncentrera dig.

Så här tar jag ett skogsbad

  • Går fritt utan mål, helst i skog eller vid hav men en park, en gräsplätt eller några träd kan räcka. Lämnar mobiltelefonen eller sätter den på flygplansläge.
  • Stannar upp då och då och andas djupt och tar in naturen med alla sinnen- vad kan jag se, vilka ljud finns, hur känns vinden mot huden, känner jag någon doft. Smakar kanske på lite harsyra.
  • Är tyst och stilla. När jag märker att tankar drar iväg med mig, riktar jag uppmärksamheten igen på sinnesintryck. Om och om och om igen. 🙂

Efteråt brukar jag märka att nya idéer dyker upp och jag känner mig lugnare och gladare, påfylld med ny energi.

Prova gärna själv, eller följ med på någon av mina yogavandringar.

 

 

ulrikavallmo öppna armar2

Ett lyckligt liv är gjort av lyckliga dagar.

Och hur ”gör” man lyckliga dagar? För mig är bland det viktigaste att se till att dagen startar skönt. De flesta (jag också, men sällan nuförtiden) avverkar morgonen i en hektisk takt och försöker göra så mycket som möjligt på kortast möjliga tid. Skyffla i sig frukost, packa iväg barnen till skolan, putsa till sitt yttre och sen ut genom dörren i sista sekund för att komma i tid till jobbet.

Men tänk om morgonen istället får vara avstampet på en dag då du känner dig lugn, glad och ‘in control’.

Det här är mitt recept på en morgon som förbereder marken för en lycklig dag:

  1. Gå och lägga mig i tid så att jag vaknar utvilad.
  2. Ställa klockan så jag har 15-30 minuter egen tid innan barnen ska upp.
  3. När väckarklockan ringer på telefonen, stänga av den UTAN att titta på mail och Facebook.
  4. Gnugga igång cirkulationen med en egenmassage, öppna dörren och dra in morgonluften i lungorna.
  5. I bästa fall – tid för en stund på yogamattan eller meditation. Sätta en intention för dagen. Sen dusch.
  6. Väcka barnen lååångsamt med småprat, fotmassage och gos.
  7. Sätta på lite go musik och dansa loss med barnen (ibland lugn musik som bakgrund)
  8. Dricka mitt citronvatten (pressar en halv ekologisk citron i en kopp ljummet vatten).
  9. Servera barnen frukost och sitta ner med dem med min gröna smoothie.
  10. Hålla koll på tiden och se till att vi tar oss ut genom dörren utan att behöva stressa. (Lyckas i alla fall ibland)

Den här goa morgonritualen tar ca 1,5 timmar. Det händer att jag kortar ner den för att få sova när det behövs. Det händer att jag missar nummer 1 och pga det de flesta av de andra punkterna.

Men jag älskar mina mornar och blir glad bara av att skriva om det så allt som oftast får jag till hela listan. Jag har som sagt inte alltid haft de här sköna vanorna och det är nog därför jag uppskatter dem extra mycket.

Du kanske också kan också unna dig själv att starta dagen vaken, lugn och närvarande, alla vanor kan ändras.

www.ulrikasandstrom.com

yogavandring_meditation_skärsjön

Underligt folk har synts till kring Varberg. I söndags sågs en grupp vid växthusen nära Varberg Nord. De stod i en ring (en vanlig formation enligt vittnen) och blundade. En förbipasserande tyckte att de svajade betänkligt.

Samma dag rapporterade en besökare att gruppen synts upp på Gamla Varbergs naturreservat. De satt utspridda i gräset nära toppen och blundade och den norske turisten tyckte att de verkade tillbedja choklad (fast vem gör inte det?). Han hörde också ett otydligt mummel om luften, värmande solstrålar och djupa andetag.

På en plats i skogen nära Tofta sågs de sträcka armarna i luften på olika sätt och de verkade helt omedvetna om omgivningen. Flera gånger har de setts gående i ett tyst led och de stannar ofta och verkar lukta på blommor, lyssna på någon bäck eller stirra på träd.

Förutom i trakterna norr om Varberg har de flera gånger skymtats i Åkulla bokskogar och den sydligaste platsen som rapporterats var i närheten av Vessigebro.

Förra helgen samlades de på byaberget vid Axtorna i solnedgången och blev kvar långt efter att fullmånen stigit upp över slätterna. Även om inga ylanden rapporterats så hördes flera misstänkta skratt och mumlande ljud.

Ibland pratar de glatt med varandra, men ofta är de helt tysta. Som en frukostgäst på Ästad vingård uttryckte det:

”Jag såg dem sitta vid ett bord helt tysta i över en halvtimme. De åt jättesakta! Ibland blundade de medan de åt och de undvek helt kontakt med oss andra gäster. Jag försökte faktiskt flirta lite men det var lönlöst.”

Teorierna om de underliga folkslaget går isär. En del tror det rör sig om en sekt, andra misstänker organiserad brottslighet. Det har inkommit många vittnesmål och även om det verkar vara olika individer som samlas så har arten några gemensamma drag:

  • Klädseln är ofta friluftsfärgad
  • De verkar vara mycket nöjda med sig själva
  • Deras ögon har en ovanlig mjuk glans
  • Alla har gympaskor eller vandringskängor på fötterna.

Nu kan vi avslöja, baserat på en tillförlitlig källa, att det varken rör sig om en sekt eller organiserad brottslighet. Det är i själva verket människor som gett sig ut på yogavandring där de tränar på att vara närvarande i nuet och njuta av naturen.

Vi hoppas med denna rapport kunna lugna befolkningen. Yogavandrarna må vara ett underligt släkte med konstiga ritualer men de har inga onda avsikter utom möjligen att omvända överarbetade och stressade människor till livsnjutare.

En varning kan ändå vara på sin plats. Om du lockas att själv prova på att gå ut i skogen och stirra på träd eller sträcka dig raklång i solvarmt gräs, var medveten om att sådana aktiviteter är beroendeframkallande och kan förändra hela ditt liv.

Speciellt vill vi avråda dig som gillar att grubbla, älta och oroa dig. Risken är stor att alla såna tankar smälter bort när du ger dig ut i naturen.

Så ser du gruppen kan det vara bäst att hålla sig på avstånd.

www.ulrikasandstrom.com
Tidigare publicerad i Varbergsposten

scary

Det är mitt i natten. Hon väcks av ett ljud. Vad var det? Hon lyssnar intensivt men allt är tyst. Tittar sömnigt på klockan – kvart över två. Något känns fel, väldigt fel. Hon känner sig iakttagen. Efter att ha vänt och vridit på sig över en halvtimme går hon upp. Äter en banan och spanar ut i den ljusa sommarnatten, en svag oro i bröstet.

Efter en stund bestämmer hon sig för att återvända till sängen och det är då hon upptäcker den. En svart skugga på lakanet alldeles bredvid kudden. Hon böjer sig fram för att borsta bort det hon tror är lite skräp men skriker halvkvävt till när fingrarna möter något kallt och slemmigt.

Äcklat famlar hon efter ficklampefunktionen på mobilen och lyser upp sängen. Det hon ser får blodet att isa sig.

En lång, brun mördarsnigel krälar fram över lakanet!

Den måste ha smitit in genom verandadörren under dagen och sedan långsamt, metodiskt och ondskefullt strävat sig upp längs väggen där den väntat på att hon skulle somna in. Hon står som fastfrusen och ryser i hela kroppen medan odjuret obekymrat hasar sig vidare i riktning mot kudden.

Efter att ha övervägt att ringa polis och brandkår fattar hon mod och hämtar toapapper. Utan rättegång döms inkräktaren till det hårda straffet avlivning genom drunkning. Hon lutar sig över toalettstolen. Det är över.

Kvinnan går på darriga ben och lägger sig igen. Så småningom infaller sig sömnen men den fylls av oroliga drömmar om slemmiga skuggfigurer med viftande antenner.

Kvinnan var jag och jag överlevde, men kommer för all framtid vara märkt av upplevelsen. Därför vet jag inte om jag klarar av att skriva alla mina 500 ord idag, men jag gör ett försök.

Egentligen skulle jag skriva om stress. Det finns nämligen inte. Påstår en indisk skäggig guru jag nyligen hörde på YouTube.

Konstigt då att sjukskrivningarna för stress ökar igen i Sverige. Svårt att sova, ont i huvudet/nacken/magen, oroskänslor, olust, trötthet, irritation och en slags ständigt närvarande underliggande panik är vanliga ingredienser i en svensk människas liv. Jag vet hur det känns och det är väldigt verkligt.

Den skäggiga indiern insisterade på att stress inte finns och berättade skrattande att när han först kom till USA så förstod han överhuvudtaget inte vad begreppet innebar. Varför pratade alla om ’stress management’, som han översatte till ”stress-skötsel”, hela tiden?

Det man sköter om är väl det som man bryr sig om – sin familj, sin hälsa, sitt hem. Varför ville amerikanarna sköta om sin stress? Som om den vore ett litet husdjur? Undrade gurun.

Han definierade istället det vi kallar stress som okunskap. Jag måste erkänna att han har en poäng. Så mycket lidande som skulle undvikas om vi lärde oss ta hand om oss själva.

Vi vet inte hur vi ska hantera vårt ”system” – vår kropp, vårt sinne, våra känslor, vår energi, vår kemi. Därför upplever vi stress.

Det sa gurun, men jag slår vad om att han aldrig har vaknat med en mördarsnigel på kudden!

www.ulrikasandstrom.com
Tidigare publicerad i Varbergsposten

hackschooling

Nästa vecka börjar lillgrodan på en ny skola. I fredags var vi där och hälsade på.

Skolan bedrivs på två renoverade bondgårdar i Valinge. De ligger i ett skogsbryn med utsikt över ängar och betande djur. Gårdarna knyts ihop av en jättestor trädgård där eleverna hjälper till att odla både blommor, frukt och grönsaker.

Där vi går tänker jag att trädgården är perfekt att leka på. Istället för asfalt är det mycket gräs, träd, blommor och öppna ytor där barnen kan springa omkring. Flera av träden ser väldigt klättervänliga ut, konstaterar lillgrodan belåtet och själv blir jag glad av att se en bänk med inskriptionen ”Andas” på.

En bit bort ligger stallet som eleverna ibland besöker för att lära sig ta hand om djuren, men också för att träna kommunikation och empati, ha matte eller biologi. Uppe i skogen skymtar vi den omskrivna äventyrsbanan där många av lektionerna hålls med utomhuspedagogik som grund.

Vi går uppför trappan till entrén som är målad i regnbågens alla färger och där barnen har skrivit in orden ”Frisk – lycklig – kreativ” vilket är skolans motto.

Det är tidig morgon och eleverna har inte kommit än, men när vi kliver in träffar vi två av lärarna som skrattande kommer ut från den inglasade verandan där de startat dagen med yoga. En timmes valfri träning på morgonen ingår i lärarnas arbetstid för att försäkra sig om att de orkar vara närvarande och pigga hela skoldagarna.

”Vår skolas främsta mål är att lära barnen hur man håller sig frisk, lycklig och kreativ hela livet och vi vill självklart föregå som goda exempel. ”förklarar den ena läraren.

Vi får veta att de vanliga läroämnena här kompletteras med och bakas in i andra kunskapsområden. ”Vi tar fasta på den senaste forskningen som visar att välmående, glädje och kreativitet är grunden för att fungera bra i samhället och arbetslivet.”

Jag studerar ett schema på anslagstavlan och ser ämnen som:

  • Kroppskunskap och rörelseglädje
  • Samhörighetskunskap
  • Generositetskunskap
  • Relationskunskap
  • Kreativitetsträning
  • Självmedkänslaträning
  • Avslappning och stresshantering

Medan vi talar visas vi runt i de ljusa lokalerna. Vi passerar meditationsrum, innovationsverkstad, bibliotek, kuddrum och musikrum.

Skoldagarna är korta och klasserna hålls till max 12 elever per grupp. Varje morgon samlas alla elever och lärare på glasverandan för att börja dagen med meditation, sång och uppträden innan barnen söker sig till sina klassrum, som lika gärna kan vara ute som inne. De har ofta studiebesök och många duktiga föreläsare inom olika yrken och av olika härkomst kommer och hälsar på.

Skolmaten lagas av det som gården och bygden omkring tillverkar och eleverna turas om med att hjälpa till i köket.

När vi går vidare kramar jag lyckligt lillgrodans hand. En skola som prioriterar och mäter välmående framför prestation! Här kommer barnen att rustas med de kunskaper de behöver för livet och arbetslivet.

Äntligen en skola som har förstått att de kan utbilda oss till det som vi alla, både små och stora barn, vill bli när vi blir stora.

Nämligen friska och lyckliga.

Snipp snapp snut så var sagan slut.

www.ulrikasandstrom.com
Publicerad i Varbergsposten

 

chokladtårtan_jpg

Att välja vad man ska äta för att må bra är ju så himla lätt. Det är tur att det inte finns några motsägelsefulla råd som gör en förvirrad. Tänk så jobbigt det hade varit om vi hela tiden pepprades med olika budskap från experter av varierande självutnämndhetsgrad. Eller om Livsmedelsverket hade varit oenig med den senaste forskningen. Vad skulle vi ha gjort då?

Tänk om informationen vi fick var färgad av megastora livsmedelsproducenters vinstintressen, troll som använder vår och planetens hälsa till att torka sig där bak med medan de hetsar framåt med guldpenningar som enda mål. Hur skulle det se ut?

Vilken hemsk tanke. Jag kan faktiskt se det framför mig. Intet ont anande tar vi det stora trollet i handen och leds djupt in i skogen med löften om godis. Stigen blir mörkare och mörkare och vi börjar misstänka att något inte står riktigt rätt till, men vi känner oss hjälplösa för vilken annan stig skulle vi välja?

Kanske, i stunder av skarpsinne, rycker vi oss loss oss för att prova någon av de andra stigarna, går vilse där inne, jagande efter nya vägar, nya dieter, nya experter. Det hade inte varit bra.

Men OM det nu hade varit så illa så tror jag att jag vet vad vi skulle kunnat göra:

  1. Låta hjärnan vara med när vi äter
  2. Låta hjärnan vara med när vi äter
  3. Låta hjärnan vara med när vi äter
  4. Lyssna mindre på expertråd och mer på kroppen
  5. Lära sig själv om vad kroppen egentligen behöver för näring

För mig verkar det nästan omöjligt att helt förstå mig på alla processer som pågår i kroppen och hjärnan, eller deras behov av näring i rätt mängd och i rätt kombination.

Det är bra att ha lite koll, men sen tror jag att det allra bästa vi skulle kunna göra, om det någonsin skulle bli så illa som jag skrev, är att börja bli expert på sig själv. Hur känns det när jag äter det här? Vad händer om jag tar bort det där?

Det låter väl enkelt och nästan självklart att veta vad det är vi äter just när vi äter det, men hur ofta sitter vi inte och slevar i oss med uppmärksamheten på en bok (guilty!), TV:n, tidningen, samtal eller grubbel? Noll koll på maten förutom, i bästa fall, hur mätta vi börjar bli.

Det är det trollen lever på. Vår tjockskalliga vana att bara bedöma det vi äter efter smaken och hur mätta vi blir. Och vad det kostar! Skit samma med näringen och energinivån. Det där hade trollen upptäckt och utnyttjat till max. De hade lärt sig att bara de strösslar på lite socker, målarfärg, lite gegg som förtjockar så man slipper använda dyr grädde och annat naturligt, så gapar vi och sväljer lydigt.

Jaja, det är tur att det inte finns några troll.

Det är tur att det är så himla lätt att veta vad man ska äta för att må bra.

www.ulrikasandstrom.com
Även publicerad i Varbergsposten