Archives for the month of: maj, 2013

Idag har jag flyttat bloggen till egen domän (innan låg den på wordpress.com med en ompekning) och det verkar ha gått smidigt, men ser något konstigt ut så vet du varför. Undersöker om ni som prenumererar följt med i flytten, hoppas det!

cats 008
Sputnik har fattat grejen.

Det var några upptäcktsresanden i Afrika som strävade fram genom djungeln tillsammans med sina afrikanska bärare. De högg sig fram i vegetationen med stor frenesi och brådska.

En dag vägrade bärarna resa sig på morgonen. De upptäcktsresande blev frustrerade, de hade en deadline som skulle spricka om de inte gav sig av.De sa:

”Kom igen nu, vi måste vidare! Varför reser ni er inte?”

Bärarna svarade:

”Vi har gått framåt för fort. Nu måste vi sitta här och vänta på att våra själar ska hinna ikapp oss.”

Ibland är det bra att trycka på pausknappen i livet. Det jag har lärt mig är att det är klokast att leva i ett tempo där själen hinner med.

bla-piller

Jag fick många reaktioner på min text om det perfekta läkarbesöket. I verkligheten hände tyvärr något helt annat när jag mådde så där dåligt. Det är ungefär 13 år sedan nu jag hade huvudvärk, sömnproblem, hjärtklappning, andnöd och problem med magen. Dessutom var jag lättirriterad och ville helst inte umgås med någon annan än vår katt.

När jag gick till vårdcentralen fick jag bara prata om ett symptom i taget. Det var alltid tydligt att jag borde fatta mig kort och hela besöket skulle klaras av på 5-10 minuter. Jag fick receptbelagd magmedicin som inte hjälpte, men för övrigt sa man bara att det inte var något fel på mig. När jag frågade varför jag då mår så dåligt fick jag höra att det var psykiskt. Jag kände mig så kränkt, som att jag fantiserat ihop mina problem. Senare fick jag förslaget att ta antidepressiva tabletter. Jag sa nej tack.

Tänk om någon istället hade satt sig ner med mig, tagit ögonkontakt och frågat mig om hur jag tog hand om mig själv och min kropp. Och sedan verkligen lyssnat på det jag berättade och talat om vilka verktyg som kan hjälpa. Tänk om läkaren hade kunnat förklara hur tanke, kropp och känsla hör ihop och hela tiden påverkar varandra.

Tänk om någon undrat över hur mycket jag jobbade (jämt), om det hänt mycket i livet den senaste tiden (tre begravningar och en flytt) eller om mina levnadsvanor i allmänhet (tränade sällan, överpresterade på jobbet, åt slarvigt). Tänk om jag fått stöd att göra positiva förändringar.

Jag hade inte läst något om psykologi eller hälsa vid den här tiden och jag förstod verkligen ingenting. Jag hittade på egen hand olika vägar till att må bra och idag har jag stenkoll på hur jag behöver ta hand om mig själv. Men om jag hade fått stöd skulle jag tillfrisknat snabbare.

Stress och psykisk ohälsa är ett växande problem i Sverige. Häromdagen kom en avhandling som visade att var tredje 16-åring i Sverige har allvarliga stressrelaterade problem. Framförallt är det unga tjejer som mår dåligt.

Vad får de för hjälp? Jag hoppas de får ett annat stöd än vad jag fick, men tyvärr tror jag inte det blivit så mycket bättre. Det skrivs ut antidepressiva medel, betablockerare för hjärtklappning och starka magmediciner och sömntabletter på löpande band.

Det skulle kunna vara så annorlunda. Och jag tror att personalen inom sjukvården önskar det också.

Jag önskar att alla, speciellt barn och ungdomar, fick lära sig om hur kropp och psyke hör ihop och vad man kan göra för att må bra. Att våra ungdomar får möta vuxna som bekräftar dem och hjälper dem förstå att de räcker till precis som de är.

Det finns tusentals sätt att främja hälsa, tusentals sätt för att må bra. Det känns ganska begränsat när sjukvården ofta bara erbjuder ett.

20130521-132725.jpg

“..and the day came when the risk to remain tight in a bud was more painful than the risk it took to blossom”. Anais Nin

alfons
Vårdhunden Alfons med matte Anne.

Jag hade huvudvärk och svårt att sova. På dagarna stressade jag på jobbet. Magen krånglade och ibland fick jag konstig andnöd. Jag mådde helt enkelt inte bra.

Så jag lyfte luren och bokade tid till mitt hälsoteam. Teamet består av en läkare, en akupunktör, en psykolog, en yogaterapeut, en sjukgymnast och en coach. De känner mig väl och teamet är jämlika parter som utan prestigetävling kan hjälpa mig hitta bästa sätten att må så bra som möjligt.

När jag beskriver mina symptom säger sekreteraren vänligt: ”Du är välkommen imorgon bitti, men jag ska messa över en riktigt skön avslappningsövning som du kan lyssna på redan ikväll.” När jag lägger på känner jag mig redan lättare om hjärtat. Det finns någon som bryr sig. Efter avslappningen sover jag bättre än på länge.

Nästa morgon anländer jag till hälsocentret som ligger i ett stort trähus inbäddat i en trädgård med skogen strax bredvid. Parkeringen ligger en bit bort och ett rullband transporterar mig tyst till glasentrén. Rullbandet drivs av energi som genereras från träningscyklarna i hälsocentrets gym. I entrén finns blommor och vacker konst på väggarna. I en hörna sitter vårdhunden Alfons och förbereder sig på sin dagliga rond. På hissdörren står ordet ”Andas” och jag stannar till och tar några djupa andetag och blickar samtidigt ut på patienter som rensar ogräs i grönsakslandet.

Mitt team har samlats kring ett runt bord och alla hälsar med ögonkontakt och leenden, de är pigga efter en gemensam skogspromenad. Alla lyssnar noga när jag berättar om hur jag mår. Läkaren gör några tester som utesluter fysiska sjukdomar. Därefter frågar psykologen hur jag har det i livet. Jag berättar om min moster som nyligen fått obotlig cancer och hur jag känner att jag inte räcker till, varken på jobbet eller hemma. Medan jag berättar känner jag oron stegras och det blir svårt att andas. Akupunktören fäller min stol bakåt och sätter in några nålar som genast gör mig lugn.

Av coachen får jag en övning som hjälper mig reflektera över mina relationer, mitt jobb, min fritid, ekonomi och levnadsvanor. När jag fått prata med teamet och genomgått övningar och tester vänder de sig till mig och frågar:

”Vad tror du att din kropp behöver för att läkas?”

Redan efter psykologens frågor hade jag börjat förstå vad som krävs. ”Jag behöver sätta gränser på jobbet, ta mig tid att träna och jag vill hitta balans i livet.”

Teamet föreslår att sjukgymnasten och yogaterapeuten tar fram ett personligt träningsprogram som coachen sedan kommer att hjälpa mig genomföra. De påminner mig om att det är långsiktig förändring som är viktig och därför ska jag börja med små steg och göra det lätt och roligt att göra hälsosamma val.

Vi bokar in en uppföljningsträff och coachen och jag bestämmer att träffas redan nästa dag. Jag tackar för mötet och innan jag åker hem gör jag ett besök på hälsocentrets spa.

Snipp snapp snut så var sagan slut.

Tidigare publicerad i Varbergsposten

20130502-115012.jpg
Gungar i hammocken, ömsom sol ömsom skugga under taket. Fram och tillbaka, mellan ljus och mörker, som i livet. Viktigt att minnas när man gungat in i skuggan: Solen finns där hela tiden. Den är bara tillfälligt skymd. Molnen kommer att skingras, hammocken kommer att svänga tillbaka.

Genom taket känner jag solen som värme och jag vaggar mig lugn.