Archives for category: stress

För oss som redan praktiserar är det solklart att yoga får oss att må bra på olika sätt men jag tycker fortfarande det är intressant att låta hjärnan grotta ner sig lite i djupare förståelse för vad exakt är det som gör att yoga har så stor effekt på både fysisk, mental, känslomässig, social och existensiell hälsa.

Jag kan rekommendera boken Yoga as medicine för den som vill läsa mer om yogans hälsoeffekter.Längst ner i inlägget finns en lista från den boken på 40 (!) vetenskapligt beprövade effekter. Men nöjer du dig med 7 starka skäl så läs igenom den här listan som jag har lånat  från en artikel i Yogaworld:

1. Yoga och hjärtat
Högt blodtryck beror på att att blodkärlen drar ihop sig och hjärtsjukdomar orsakas av blockeringar i kranskärlen. Yoga har en lugnande effekt på kroppen och får blodkärlen att slappna av och minskar därmed blodtrycket, samtidigt som blodflödet till hjärtat ökar.

2. Yoga och kronisk värk i nacke och rygg
Stommen i yogapraktiken är ju positionerna, så det är inga konstigheter att en regelbunden praktik är bra för hållningen. Förutom att yogan gör dig rak i ryggen kan den även vara smärtlindrande. När man yogar spänner sig först musklerna, och sedan slappnar de av i samband med att du andas in och ut. När musklerna slappnar av börjar värken släppa.

3. Yoga och hjärnan
Yogapraktiken gör inte bara under för den fysiska kroppen, utan även för hjärnan. I en studie som nyligen publicerades i Journal of Neuroscience Nursing och utfördes på 133 äldre vuxna, uppvisade de som praktiserade yoga 30 minuter två gånger i veckan en bättre kognitiv funktion än de som inte yogade. I en annan studie, som gjordes vid University of Illinois at Urbana-Champaign i USA, fick man fram att 20 minuter hathayoga avsevärt förbättrade studiedeltagarnas snabbhet och noggrannhet under test på arbetsminne och inhibitorisk förmåga – två sätt att mäta den hjärnfunktion som förknippas med koncentrationsförmåga och hur man tar in, behåller och bearbetar ny information. Du kan läsa mer om studien här.

4. Yoga och diabetes
Genom att yoga ökar du matsmältningselden, som kallas agni. Det yogiska sättet att se på diabetes är att kroppen har problem med att smälta socker, och därför är blodsockret högt. Om man däremot kan förbättra sin matsmältning, kan man även förbättra sitt blodsocker och därmed både kontrollera och förebygga diabetes. I en studie som publicerats i Journal of Clinical and Diagnostic Research såg man att 30 män med typ 2-diabetes som praktiserade yoga i sex månader uppvisade en avsevärd minskning av sina blodsockernivåer.

5. Yoga och stress
Det är ingen hemlighet att många yogar för att koppla av och varva ner, och den där lugnande vågen som sveper över dig efter en yogaklass är inget du inbillar dig. En rapport som förra året presenterats vid Anxiety and Depression Association of America (ADAA) Conference såg ett samband mellan yoga och sänkta nivåer av stresshormonet kortisol, och särskilt hos kvinnor som låg i riskzonen för mentala sjukdomar. I studien, där 52 kvinnor deltog och gjorde bikramyoga 90 minuter två gånger i vecka, såg man att studiedeltagarna kände sig bättre, såg bättre ut och hade bättre kontroll över sin ångest.

6. Yoga och depression
I en studie, fann forskarna att tillståndet hos nyblivna mammor som drabbats av förlossningsdepression förbättrades avsevärt vad gäller ångest, depression och hälsorelaterad livskvalitet efter att ha yogat två gånger i veckan i åtta veckor, jämfört med kontrollgruppen som inte yogade alls. I en annan studie såg man en signifikant minskning av depressiva symptom hos bröstcancerpatienter som praktiserat yoga 60 minuter om dagen i 24 veckor i jämförelse med den icke-yogande kontrollgruppen.

7. Yoga och PMS
Den här tiden på månaden känns kanske savasana extra lockande, men andra positioner kan också lindra PMS-symptomen. I en studie följde man elva kvinnor som yogade under mensens första dag fram till ägglossning samt under ägglossningen och fann att dessa kände sig mer avslappnade och mentalt lugna direkt efter yogasessionen, jämfört med kontrollgruppen.

 

Vill du ha fler exempel, kolla in:

40 ways yoga heals från Yoga as medicine skriven av läkaren Timothy McCall.

 

www.ulrikasandstrom.com

kris-sydney

Ibland stormar det mer än vanligt i livet. Saker ställs på sin spets, ibland inom flera områden på samma gång. Du blir uppsagd, någon närstående går bort, huset invaderas av mögel, du får problem med hälsan.

Det är helt enkelt jädrigt jobbigt att ens orka gå ur sängen på morgonen för det är så mycket att hantera.

Det verkar som om de flesta av oss (alla?) hamnar där någon gång. Jag gick igenom en speciellt kaos-artad period när jag var i trettioårsåldern. Företaget jag jobbade på gick i konkurs, min mormor, farmor och moster gick alla bort inom kort tid, flygplanen kraschade in i World Trade Center och min hälsa sviktade rejält. Jag var långt hemifrån och jag kände mig så liten och hjälplös.

Nu kallar jag det min kris och utvecklings-period. Då kändes det bokstavligen som the end of the world.

Jag var övertygad om att jag aldrig skulle bli frisk/hitta nytt jobb/kunna flyga hem/vara glad igen. Jag trodde jag hade fastnat i krisläget och aldrig skulle komma ur det. Jag trodde att jag skulle dö. Faktum var att jag ibland var helt säker och en gång t o m åkte in till akuten mitt i natten, mitt i Sydney.

Ja ni förstår. Nu kan jag se att det var något nytt på väg inom mig själv och i mitt liv, att en stor förändring till det bättre höll på att ske och att stormen var första steget.

Innan något nytt kan komma måste den gamla ordningen förstöras, så verkar det bara funka.

Så jag ville bara skriva några ord om det, som en påminnelse till mig själv och kanske till någon annan där ute som känner igen sig och befinner sig mitt i sin personliga katastrof. Ha hopp!

”The wound is the place where the light enters you.” Rumi.

 

www.ulrikasandstrom.com


Tappa inte!

Har du många bollar i luften? Ibland kan det kännas som att man står och jonglerar en hel hög med livsbollar av alla slag: Det är jobbollar, familjebollar, hushållsbollar, relationsbollar, fritidsbollar och andra bollar som snurrar runt där ovanför huvudet i olika hastighet.

Om det blir för många bollar med alltför mycket skruv på kan det bli tufft. När det går så långt att man känner att någon boll riskerar att dimpa i golvet är det bra att komma ihåg vilka som är av glas och vilka som är av gummi.

Jobb-bollen är av gummi. Om du tappar den kan det kännas tufft för stunden, men den studsar alltid tillbaka upp igen.

Städbollen, den är också av gummi. I’ve got news for you: Jorden kommer inte att gå under om du låter bli att torka golven i några månader! Det är sant! Städbollen tar ingen skada av att slå i marken då och då.

Men familjebollen, eller kanske man kan kalla den för kärleksbollen, och relationsbollen är definitivt av glas.

Vackert, glänsande, färgrikt, icke-studsande glas. Tappar du en familjeboll eller en relationsboll står det mer på spel. Du kanske kan plocka upp den igen, men där kan lätt ha blivit en repa som inte går att polera bort.

Det konstiga är att det är så lätt att glömma bort den där skillnaden. För stunden verkar rapporten du måste skriva, eller övertiden du borde göra, så väldigt viktigt. Vi får för oss att jobbollen är av glas och ser till att hålla den riktigt nära ögonen för att inte tappa kontrollen.

Och människobollarna – kompisen som verkar må dåligt, partnern som behöver prata av sig, barnen som vill visa teckningar, ditt eget behov av rörelse och närhet, de försvinner ur blickfältet. Vi tycker de är viktiga, men det är ju inte så bråttom att ta hand om dom. Vi kan ta dom sen. Som Alfons Åberg säger – Jag ska bara…..

Jag tror vi ibland förväxlar det som är viktigt med det som är bråttom. Det som är bråttom, det som visar resultat omedelbart blir prioriterat. Det som egentligen är ännu viktigare får vänta, för det märks inte så mycket på kort sikt om man väljer bort det.

Hur har du det med bollkänslan? Vänd blicken mot glasbollarna, de är alltid viktigast.

www.ulrikasandstrom.com

biter-i-golvet

Att vila är magiskt! Vila är en fe med ett strålande trollspö som kan väcka en trött hjärna till liv och förvandla dig från en urkramad disktrasa till en glittrande komet som susar genom himlarna med stjärnsvans.  Det kan räcka med några minuter om man gör det ofta men hoppar man över kan man behöva timmar, dagar, månader eller år för att magin ska verka.

Jag vet alldeles säkert att perioder av vila ALLTID får min nyfikenhet, kreativitet och livslust att skruvas upp och min prestationsprinsessa att släppa tömmarna lite grann.

Å vad jag önskar att den kommande julen fick innebära lugn och vila för alla.

Att vi alla kan släppa taget med tänderna om golvet och luta huvudet åt sidan, sluta ögonen och komma till ro. Bara låta det magiska stjärnstoffet regna ner över oss.

När vi vilat klart (hur länge du än behöver) kan vi öppna ögonen och låta den nytända glimten i vår blick sprida magin vidare till alla vi möter.

Simsalabim!

 

upptagna_myror

Lite mycket just nu, mycket på gång och väldigt många bollar i luften? Brukar du strö såna här fraser omkring sig eller har du hört dem från andra?

Många bär sin upptagenhet som en hedersmedalj på bröstet. Den får oss att känna oss viktiga, produktiva och populära, men, om vi ska vara ärliga, också halvt panikslagna inombords.

För samtidigt som vi far runt som dårar i en allt snabbare jakt på framgångar, aktiviteter, status, prylar och likes på Facebook finns det en undertryckt del inom oss som skriker: Lugna ner tempot! Jag behöver vila! Vad är meningen med allt det här?

Naturligtvis ignorerar vi den där rösten men det går inte att kväva den i långa loppet. Vi märker den som en krypande panikkänsla i bakgrunden, så vi springer fortare för att slippa känna efter. Många har fullt upp men blir allt tommare inombords. För:

”Det räcker inte att vara upptagen – det är myrorna också. Frågan är, vad är vi upptagna med?” (Thoreau)

Tittar man på forskningen så håller vi våra tankar upptagna med oro, planering och grubbel mest hela tiden. Vår uppmärksamhet riktar vi utåt, inte minst på allt som händer på våra telefoner som forskare påstår att vi i genomsnitt kollar av 100 gånger per dag!

Låt mig förresten halshugga ett par outtalade myter om upptagenhet. Våra många-bollar-i-luften gör oss inte mer produktiva, det visar ny forskning. Multi-tasking gör att vi får svårare att tänka klart och planera, svårare att ta beslut, kontrollera våra känslor och att stå emot frestelser.

Att göra en sak i taget är smartare, men är det enkelt? Nej, för min del krävs beslut som att stänga av telefonen på kvällen efter jobbet och låsa in den i ett bombsäkert valv under huset. Nästan.

Gör upptagenheten oss mer populära? Möjligen hos kortsynta chefer (ända tills personen inte orkar och blir störigt länge sjukskriven), men som vän och familj uppskattar vi dem som har tid att bry sig om oss, eller hur?

Vår hjärna har ett desperat behov att få vila – vi behöver koppla ner så att vi kan koppla av och verkligen möta varandra.

Att vara med uppmärksamheten där vi är fysiskt och att intressera oss för dem som är där vi själva är, medan de är där.

Verkar det lite väl radikalt? Jag skriver det här lika mycket för att påminna mig själv för det är inte lätt.

Tillbaka till Thoreau. Vad gör vi oss upptagna med? Ja om vi kan börja med att göra en sak i taget har vi kommit långt. Bara med det greppet släpper vi fram mer kreativitet och glädje och får dessutom mer gjort.

Själv tränar jag på att göra mig upptagen med människor, dagdrömmar, skapande, uteliv, göra bra saker i mitt företag (fast inte alla tusen idéer på en gång) och att hitta stillhet inombords.

I stillheten tonar paniken småningom ut som solnedgångsljuset i havet, prova själv en stund varje dag. Det kommer att bli allt enklare att stänga av telefonen och göra klokare val med din tid, jag lovar.

www.ulrikasandstrom.com
Tidigare publicerad i Varbergsposten