alfons
Vårdhunden Alfons med matte Anne.

Jag hade huvudvärk och svårt att sova. På dagarna stressade jag på jobbet. Magen krånglade och ibland fick jag konstig andnöd. Jag mådde helt enkelt inte bra.

Så jag lyfte luren och bokade tid till mitt hälsoteam. Teamet består av en läkare, en akupunktör, en psykolog, en yogaterapeut, en sjukgymnast och en coach. De känner mig väl och teamet är jämlika parter som utan prestigetävling kan hjälpa mig hitta bästa sätten att må så bra som möjligt.

När jag beskriver mina symptom säger sekreteraren vänligt: ”Du är välkommen imorgon bitti, men jag ska messa över en riktigt skön avslappningsövning som du kan lyssna på redan ikväll.” När jag lägger på känner jag mig redan lättare om hjärtat. Det finns någon som bryr sig. Efter avslappningen sover jag bättre än på länge.

Nästa morgon anländer jag till hälsocentret som ligger i ett stort trähus inbäddat i en trädgård med skogen strax bredvid. Parkeringen ligger en bit bort och ett rullband transporterar mig tyst till glasentrén. Rullbandet drivs av energi som genereras från träningscyklarna i hälsocentrets gym. I entrén finns blommor och vacker konst på väggarna. I en hörna sitter vårdhunden Alfons och förbereder sig på sin dagliga rond. På hissdörren står ordet ”Andas” och jag stannar till och tar några djupa andetag och blickar samtidigt ut på patienter som rensar ogräs i grönsakslandet.

Mitt team har samlats kring ett runt bord och alla hälsar med ögonkontakt och leenden, de är pigga efter en gemensam skogspromenad. Alla lyssnar noga när jag berättar om hur jag mår. Läkaren gör några tester som utesluter fysiska sjukdomar. Därefter frågar psykologen hur jag har det i livet. Jag berättar om min moster som nyligen fått obotlig cancer och hur jag känner att jag inte räcker till, varken på jobbet eller hemma. Medan jag berättar känner jag oron stegras och det blir svårt att andas. Akupunktören fäller min stol bakåt och sätter in några nålar som genast gör mig lugn.

Av coachen får jag en övning som hjälper mig reflektera över mina relationer, mitt jobb, min fritid, ekonomi och levnadsvanor. När jag fått prata med teamet och genomgått övningar och tester vänder de sig till mig och frågar:

”Vad tror du att din kropp behöver för att läkas?”

Redan efter psykologens frågor hade jag börjat förstå vad som krävs. ”Jag behöver sätta gränser på jobbet, ta mig tid att träna och jag vill hitta balans i livet.”

Teamet föreslår att sjukgymnasten och yogaterapeuten tar fram ett personligt träningsprogram som coachen sedan kommer att hjälpa mig genomföra. De påminner mig om att det är långsiktig förändring som är viktig och därför ska jag börja med små steg och göra det lätt och roligt att göra hälsosamma val.

Vi bokar in en uppföljningsträff och coachen och jag bestämmer att träffas redan nästa dag. Jag tackar för mötet och innan jag åker hem gör jag ett besök på hälsocentrets spa.

Snipp snapp snut så var sagan slut.

Tidigare publicerad i Varbergsposten