Tror du på din hjärna? Ingen bra idé… Vår hjärna har goda intentioner med allt den tar sig för, men tyvärr är resultatet ofta irrationalitet, förvirring och felaktig verklighetsuppfattning. Hittade en text i Michael Neills blogg apropå tänkande. Han citerade ur en bok som heter What about the big stuff? ett brev skrivet till tonåringar av en Mavis Karn som jag har översatt och delar vidare. Kanske skulle den inkluderas i läroplanen?:
”Kära barn (och före detta barn),
Jag har en hemlighet att berätta. Ingen menade egentligen att undanhålla dig den, det är bara en sån sak som är så uppenbar att människor inte kunde se det, som att leta överallt efter nycklarna som man redan håller i sin hand.
Hemligheten är att du redan är en fullständigt hel, perfekt person. Du är inte otillräcklig, ofärdig, behöver inte fixas, putsas upp eller förändras. Du har redan inom dig allt du behöver för att leva ett fantastiskt liv. Du har förnuft, visdom, kreativitet, humor, självförtroende, du är så full av möjligheter – du saknar ingenting.
Det enda som hindrar dig att njuta allt du redan är är en tanke. En tanke, din tanke. Ingen annans tanke. Din tanke. Vad du än tänker just nu som känns viktigare att tänka än att vara levande, tacksam, nöjd, full av glädje, kärleksfull och lugn… det är det enda som är mellan dig och lycka.
Och gissa vem som bestämmer över ditt tänkande? Gissa vem som får bestämma vart din uppmärksamhet går? Gissa vem som får skriva, producera, regissera och spela huvudrollen i det ögonblick du är mitt i just nu? Du! Bara du. Inte ditt förflutna (lagrade tankar), inte framtiden (har du märkt att den aldrig kommer?), inte dina föräldrar (de tänker alla sina egna tankar), eller dina vänner (samma sak), inte skolan, TV:n eller situationer eller omständigheter eller något annat. Bara du.
Att tänka är en otrolig förmåga. Som vilken förmåga som helst kan den användas som ett verktyg eller som ett vapen mot oss själva och andra. Och precis som vilket annat verktyg som helst, så kan du veta om du använder det för eller emot dig själv baserat på hur det känns. När vi tänker emot oss själva och andra får vi problem. När vi låter bli, håller vi oss vanligtvis utanför problem.
Känslor finns för att varna oss från att använda vårt tänkande för att skapa problem i våra liv och för att guida oss tillbaka till vår naturliga, hälsosamma förmåga att leva livet fullt ut.
Så snälla kom ihåg att dina tankar inte alltid berättar sanningen. När vi känner oss nere kan vi inte lita på våra tankar… vårt IQ sjunker. När våra mörka tankar drar vidare ljusnar vi och vårt tänkande är återigen kreativt, positivt…. vårt IQ går upp.
Det är när du tänker illa om ditt liv och dig själv som du inte gillar dig själv. Det är upp till dig, varje minut du är levande. Det här är den bästa, mest frigörande hemlighet jag någonsin har lärt mig, och jag ville att du också skulle veta.
Med kärlek,
Mavis”
Håller du med? Jag gillar texten för den är baserad på grundidén att vi är något annat än våra tankar. Jag skulle vilja tillägga att när man känner sig nere så blir det kanske inte bättre av att man försöker tänka positivt tills man blir blå i ansiktet. Bättre då att acceptera det låga läget och försöka komma ihåg att det är tillfälligt, att det kommer att lätta. Och att inte identifiera sig med tankarna man har just då – för de är inte sanningen även om de låter väldigt övertygande ibland!
