Det hände igen! Spontanpoesi på promenaden.
Havet har stillnat
vinden sover
Stenarna vilar
och drömmer om våren
Molnen de tänker
nog inte på något
Vattnet som blänker
har alls inga frågor
Stigen har mjuknat
den bågnar av vatten
Naturen har dukat
för vintern och natten
Och jag väljer tystnad
Jag badar i nuet
Min fot knäcker kvistar
jag har tömt allt ur huvet
Andas in djupt
det känns aningens kallt
Släpper ut luften
som doftade salt
Jag är bara här bara nu
Bara jag
som vandrar längs stigen
en grå vinterdag
www.ulrikasandstrom.com
No comments