Det hände igen! Spontanpoesi på promenaden.

Havet har stillnat
vinden sover
Stenarna vilar
och drömmer om våren

Molnen de tänker
nog inte på något
Vattnet som blänker
har alls inga frågor

Stigen har mjuknat
den bågnar av vatten
Naturen har dukat
för vintern och natten

Och jag väljer tystnad
Jag badar i nuet
Min fot knäcker kvistar
jag har tömt allt ur huvet

Andas in djupt
det känns aningens kallt
Släpper ut luften
som doftade salt

Jag är bara här bara nu
Bara jag
som vandrar längs stigen
en grå vinterdag

 

 

www.ulrikasandstrom.com