swimming

Tänk dig att du står vid en flod och upptäcker en massa människor som kommer farande i strömmen. De fäktar i panik och håller på att drunkna. Vad gör du? Ja förhoppningsvis börjar du helt enkelt hjälpa till att dra upp dem på land. Men när du har hållit på med det en lång stund och strömmen av människor snarare ökar än minskar, då börjar du bli trött.

Du får en snilleblixt och skickar din kompis uppströms för att se var alla trillar ner i vattnet och hon upptäcker en trasig bro. Människorna kommer springande som lämlar och en efter en drattar de ner i floden.

Kompisen gör det enda rätta – ställer sig i vägen och ropar åt den anstormande massan:

–       Akta er! Bron är trasig! Ta den andra vägen istället!

De flesta struntar i henne och rusar blint vidare. Hon spikar ihop stora skyltar längre upp på stigen och en och annan lyfter blicken och väljer en annan väg. Nedströms märker du att det blir lite glesare mellan de nödställda, men du har ändå svårt att hinna hjälpa alla de som kämpar i vattnet.

Din kompis jobbar och svettas med att ropa ut sina varningar och visa den andra vägen, som visserligen är mycket längre och snårigare, men betydligt säkrare. Chansen att komma över bron utan att ramla i vattnet är väldigt liten. Ändå fortsätter folket att försöka. Förtvivlad upptäcker kompisen att folkmassorna som närmar sig bron hela tiden ökar och du själv får mer att göra igen nedanför bron.

Vad ska ni ta er till? Varningarna hjälper inte, ni hinner inte rädda alla som ramlar i och dessutom börjar ni märka att samma människor som ni redan räddat en gång återigen dyker upp i vågorna. De har sprungit tillbaka samma väg och ramlat ner igen. Jämmer och elände! Hur ska man få slut på galenskapen? Då får du snilleblixt nummer två: Ni ska lära folket att simma!

Någon kilometer före bron finns en sjö som passar bra. Där öppnar ni simskola och börjar ge lektioner.  Fortsättningsvis väljer många fler den längre vägen och de som ramlar ifrån bron kan ibland själva komma upp och om det inte går så kan du i lugn och ro ge dem det den medicin eller operation de behöver. Ingen behöver vänta i långa köer i vattnet.

Ja det jag skriver om är sjukvården. Hur länge ska Sveriges sjukvård satsa nästan alla sina ca 300 miljarder kronor per år på att plocka upp människor ur sjukdomsfloden? Är det inte hög tid att ge lite mer resurser till hälsofrämjande åtgärder som att lära oss ta hand om oss själva och vår hälsa?

Sjukvård behövs men utvecklingen är ohållbar. Tänk om statens finanser skulle ges utifrån det främjande arbetet och hur väl befolkningen hålls frisk? Då kanske vi äntligen fick se en djupgående förändring. Om jag var det minsta intresserad av politik är det definitivt den fråga jag skulle gå till val på i höst.

Ulrika Sandström
Tidigare publicerad i Varbergsposten