Här hittade jag ett ovanligt trevligt ställe att sitta och glo på.

Har du någon gång känt att tillvaron rusar på så att du nästan inte hänger med? Det har iallafall jag. Ibland kan jag fastna i upplevelsen av att det är bråttomt, att jag är upptagen med viktigheter och att det är så mycket jag måste få gjort JUST NU att jag nästan spinner ur mitt skinn. Skillnaden för mig idag och för ca tio år sedan äratt jag har botemedlet och ibland till och med kommer ihåg att använda det.

Botemedlet är att göra tvärtom vad instinkten verkar säga mig (”Jorden går under om du inte får iväg de där mailen inom en minut!!!”):

Sätta mig ner och göra ingenting.

Ju mer bråttomt något verkar, desto viktigare är det att göra ingenting.

Det leder inte bara till att kroppen, själen och tankarna kan lugna ner sig, oftast innebär det också att det där som ska göras blir gjort på ett ännu bättre sätt än när jag är i ”Å HERREGUD HUR SKA JAG HINNA”-mode.

Just idag känner jag att det är dags att sätta mig och glo en stund. Julförberedelserna plus viktiga (?) uppdrag och snuviga familjemedlemmar har varvat upp min inre motor.

När jag har mycket att göra kan jag tappa perspektiven, jag ser inte klart helt enkelt. Tankarna blir som geggamojjan i småtjejernas hemlagade soppa i sandlådehinken.

Hur gör man vattnet klart igen i den där hinken? Jo, bästa sättet är att lämna det ifred. Imorgon när vi återvänder till sandlådan har leran sjunkt undan och vattnet är genomskinligt igen. Det finns ett citat som jag inte minns exakt men som säger ungefär:

”På samma sätt som lerigt vatten bäst renas genom att man låter det vara ifred kan man tänka sig att de som tar sig tiden att göra ingenting är de som ger det största bidraget för att läka vår stressade jord.”

Det är intressant hur mycket vi lägger märke till när vi saktar ner och ser oss omkring. Vi kan se andra människor rusa omkring, oroliga och stressade. Vi hör barnens finurliga funderingar, ser den sömniga nyckelpigan i gräset, och vi påminns om hur mycket vi missar när vi rusar fram genom livet.

Och allra mest lär jag mig av att sitta och iaktta mina egna tankar och känslor.

Så nu är det hög tid, go´vänner. Ta en liten paus och sätt dig och glo. Lägg märke till allt som pågår i din närhet. Blunda och lyssna på dina egna tankar. Att sitta och glo kan förändra ditt liv.