Dan var irriterad på att Cheryl “hela tiden” gav honom råd om hur han skulle göra i olika situationer.

”Men jag försöker bara hjälpa” sa Cheryl. ”Han gör hela tiden saker eller tar beslut utan all den information som han behöver, och jag försöker bara hjälpa honom.”

”Så egentligen försöker du bara vara kärleksfull mot honom?”

”Ja.”

”Nästan som en kram.”

”Ja precis.”

”Om du varje gång du kramade om Dan samtidigt petade honom i ögat, tror du resultatet skulle vara att han kände sig älskad?”

Cheryl gjorde en chockad min när hon insåg vad hon hade gjort. Sen skrattade hon. ”OK, jag fattar din poäng.”

Varje gång vi ”försöker hjälpa” eller älska någon, är det bra att fundera på om sättet vi gör det på är något som den andra personen gillar. Det finns säkert tillfällen när människor behöver bli petade i ögat, som när någon klok person säger en svår sanning som personen behöver men inte vill höra. Men det är i så fall ett undantagsfall.

Som regel känner sig människor inte kramade när vi petar dom i ögat.

Det här exemplet kommer från Michael Neill som skriver bra böcker och bloggar på: www.supercoach.com

Sagan om när Emma Tvärtemot möter Lao Tzu:

”Emma Tvärtemot har blivit vuxen och sitter och samtalar med kinesiske filosofen Lao Tzu under ett fikonträd:

Lao Tzu: När du inte förstår vad någon säger ska du inte gripa efter varje ord. Sluta anstränga dig. Tystna inuti och lyssna med ditt innersta jag. När du blir förbryllad över det du ser eller hör ska du inte sträva efter att förstå. Ställ dig lite på avstånd ett ögonblick och bli då lugn. När man är lugn verkar komplicerade händelser enkla.

Emma Tvärtemot: (blänger oförstående) Sluta anstränga mig? Men jag fattar inte hur du menar! Om man inte anstränger sig förstår man ju ingenting! Vad är det med dig?? (Rusar runt och sliter sitt toviga hår)

Lao Tzu: För att få veta vad som sker ska du driva på mindre, öppna dig och vara medveten.

Emma Tvärtemot: (sätter sig ner igen och tar ett djupt andetag) Men nu måste vi lösa det här problemet med att inte få anstränga sig. Jag tycker det blir mycket bättre om jag fortsätter som jag alltid gjort och du lyssnar på mig istället. (slår händerna i knät med ett slutgiltigt smack)

Lao Tzu: (Tålmodigt leende) Se utan att stirra. Lyssna lugnt istället för att lyssna intensivt. Använd intuition och eftertanke istället för att fundera ut svar på allting.

Emma Tvärtemot: (spänner ögonen i den oberörde filosofen) Jag tror att ditt problem här är att du levde för hundratals år sen och är för långt från verkligheten som jag lever i.  Jag vet bäst så jag ska hjälpa dig förstå hur man samtalar på 2000-talet.

Lao Tzu: Ju mer du kan sluta försöka och ju öppnare och mottagligare du blir, desto lättare blir det att veta vad som sker. Dessutom: stanna i nuet. Nuet är mer tillgängligt än både minnet från det förflutna och fantasier om framtiden. Så ge akt på det som sker nu.

Gunilla Woldes röst kommenterar i marginalen: ”Samtalar gör man bäst när man lyssnar lugnt och är närvarande. Emma Tvärtemot vill hellre ha rätt och bestämma. Att få ha rätt är också roligt, tycker Emma.”

Samtalet tar tyvärr slut med att Emma stormar iväg från det lilla mötet och lämnar Lao ensam kvar under sitt fikonträd.

Snipp snapp slut, så var sagan slut.”

Nu vill jag först be om ursäkt till fru Wolde att jag använder mig av Emma på det här respektlösa viset. Hon förtjänar verkligen inte alls att få bli nidbilden av hur vi människor ofta beter oss i konversationer med varandra.

Men hon hjälper förhoppningsvis till att visa att motsatsen till Lao Tzu’s råd inte leder till särskilt meningsfulla samtal eller möten med andra. Att lära sig vara lugnt närvarande är en konst, vare sig man är coach eller vän, kollega, förälder, partner. Du kan prova om det stämmer genom att vara lite mer Lao än Emma Tvärtemot i nästa samtal.

Här kommer texten utan Emma Tvärtemots invändningar:

När du inte förstår vad någon säger ska du inte gripa efter varje ord. Sluta anstränga dig. Tystna inuti och lyssna med ditt innersta jag. När du blir förbryllad över det du ser eller hör ska du inte sträva efter att förstå. Ställ dig lite på avstånd ett ögonblick och bli då lugn. När man är lugn verkar komplicerade händelser enkla.

För att få veta vad som sker ska du driva på mindre, öpnna dig och vara medveten. Se utan att stirra. Lyssna lugnt istället för att lyssna intensivt. Använd intuition och eftertanke istället för att fundera ut svar på allting.

Ju mer du kan sluta försöka och ju öppnare och mottagligare du blir, desto lättare blir det att veta vad som sker. Dessutom: stanna i nuet. Nuet är mer tillgängligt än både minnet från det förflutna och fantasier om framtiden. Så ge akt på det som sker nu.

Vi har oftast garden uppe när vi möter nya människor, eller hur? Vi är ju så sårbara! För vi vill höra ihop, det är en av människans största behov och drivkrafter. Att få ”duga” i andras ögon.

Alla har vi blivit sårade förut, kanske illa bemötta eller inte fått vara med i något sammanhang, det är naturligt att vi skyddar oss. Så vi är försiktiga, mäter varandra, håller ett ”lagom avstånd”, spelar våra roller och avvaktar varandras reaktioner.

Men när vi vänder taggarna utåt så förhindrar vi samtidigt att verklig kontakt och samhörighet kan uppstå.

För att känna glädje och få ”höra ihop” behöver vi göra just det som är så skrämmande – våga visa den mjuka magen lite mer. Vara ärliga, osäkra, visa vår ofullkomlighet.Och för att våga det gäller det att vara mjukare och snällare mot oss själva – att förstå på djupet att vi räcker till.

Forskaren och historieberättaren Brené Brown har gett ett superbra Tedtalk om just det här. Här är några ord som verkligen fastnade i mitt hjärta:

“Our job with our kids and with ourselves is to look and say, ‘You know what… you’re imperfect and your wired for struggle, but you’re worthy of love and belonging’. Our job is to love with our whole hearts without a guarantee. Our job is to believe that we are enough. When we work from a place that says ‘I am enough’, we stop screaming and we start listening. We’re kinder and gentler to each other and we’re kinder and gentler to ourselves.”

Se  klippet här:

[ted id=1042]